Saras livshistoria del 2

Jag utsattes för ett övergrepp på en fest, vilket har varit ett mycket svårt trauma att bearbeta. I maj samma år råkade jag ut för en otäck händelse, som polisen valde att rubricera som ”försök till människorov”. Jag blev indragen i en bil mitt i natten av två berusade män då jag stod och väntade på nattbussen som skulle ta mig hem efter en fest. Två gånger lyckades jag slå och sparka mig fri, för att sedan springa och gömma mig tills faran var över.

Nu var mina självmordstankar starka och gjorde sig allt oftare hörda. Jag hade förberett med både tabletter och snara. Jag gjorde försök, men misslyckades. Kurator och psykolog kopplades in och man bedömde att jag behövde full tillsyn då jag var en fara för mitt liv. Jag lades in på psyk för första gången i mitt liv. Den sommaren (2009) var bara ett enda stort kaos. Inne på avdelningen skötte jag mig, men så fort jag kom ut tappade jag kontrollen. Den 27 juli skrevs jag ut (precis tre år efter min väns suicid), och samma dag träffade jag för‭ första gången killen som jag bara några dagar senare blev tillsammans med.

Skolan började igen och jag började nu andra året. Tankarna på självmord var fortfarande frekventa och i början av september försökte jag avsluta mitt liv med överdos. Jag skjutsades till akuten och därifrån direkt till psyk. Samma dag gjorde min dåvarande pojkvän slut, och min dåvarande bästa vän bröt kontakten med mig. Mitt självförtroende var kört i botten.
Efter en vecka skrevs jag ut och har sedan dess inte satt min fot på avdelningen igen. Det var fruktansvärda dagar. I denna veva skar jag mig för första gången. Ett försök att döva den psykiska smärtan trots att jag visste att det definitivt inte var en långsiktig lösning. I november skar jag mig för sista gången.

Ja, det var väl i stora drag om vad jag varit med om. Idag är jag 19 år, en ålder jag hade bestämt mig för att aldrig uppnå. Men jag lever- och är tacksam för det! Jag spelar piano och fiol och dansar mycket. Jag leder egna dansgrupper och håller kurser. Jag har en fantastisk hund som jag älskar, och en familj som stöttar mig trots att jag inte alltid känner det. Jag går fortfarande i skolan och kommer gå ut med fina betyg. Jag försöker att lära mig att hantera min ångest och mina problem på ett konstruktivt sätt och jag försöker att se möjligheter istället för problem. Min dröm är att en dag kunna hjälpa andra som har det svårt. Att veta att jag kan påverka andra att välja livet är en tanke som ger mig styrka att fortsätta kämpa.
Jag tror på livet och på människan.

Besök gärna min blogg HÄR .