Saras livshistoria

Jag föddes i oktober 1990. Jag växte upp i en liten by i Hälsingland, där jag bodde på en stor gård tillsammans med min mamma, pappa och mina två storebröder, vilka är tvillingar och två år äldre än mig. Vi bodde där permanent till år 2000, då vi tvingades fly därifrån till följd av grav mobbning mot en av mina bröder. Umeå blev min nya hemort. Jag hade en tuff period i Umeå där jag var otrygg i mig själv och hade svårt att lita på andra människor. Jag blev alltmer tillbakadragen och tyst och var mycket ensam. Under denna tid veckopendlade mamma till Gävle där hon jobbade. I fyra års tid, från årskurs fyra till årskurs åtta, gick jag i Umeå Waldorfskola. Detta var en skola som förstärkte det konstnärliga i varje elev, en skola vars form passade mig utmärkt då jag är estetiskt lagd. Jag älskar att måla och‭ skriva!

Efter fyra år blev situationen ohållbar eftersom mamma fortfarande veckopendlade till Gävle och pappas vikariat just tagit slut. Vi beslöt oss för att flytta till Uppsala därför att mamma skulle ha mycket närmre till Gävle och pappa var lovad en tandläkartjänst utanför Stockholm. Sagt och gjort; i juli år 2005 gick flyttlasset från Umeå.
I Uppsala fann jag mig snabbt tillrätta. Jag började i en bra klass där jag rätt omgående blev mycket bra vän med en flicka med glittrande ögon och ett klingande skratt. Jag fann även en mycket fin vän i en härlig och glad tjej som gick i klassen under mig. Dessa vänskaper betydde oerhört mycket för mig då jag haft det tufft på den fronten i Umeå. Månaderna gick och snart hade ett år passerat. Jag skulle nu börja gymnasiet. Den sommaren är bland de mest smärtsamma somrarna jag kan minnas. Den 27 juli 2006 tog en av mina bästa vänner sitt liv, flickan med de glittrande ögonen. Mitt liv ställdes på sin spets och jag började för första gången på riktigt reflektera över döden. Att spela piano på hennes begravning kändes både fint och så fruktansvärt fel..
Familjen flyttade i samma veva till en liten stad i Hälsingland. Jag orkade inte börja gymnasiet den hösten. Min väns suicid i kombination med att jag nästan pluggat mig sjuk för att få toppbetyg i nian gjorde att jag valde att skjuta upp gymnasiet ett år. Under det året åkte jag runt på olika skolor i grannkommunerna och undervisade i dans, samt jobbade på en teater i Gävle, bl.a som regiassistent och publikvärd. Det var ett roligt och lärorikt år.

I januari det året skadade jag min rygg och nacke allvarligt i en ridolycka. (whiplash, kotförskjutningar, kompressioner, bäckenskador osv.) Detta har krävt många olika behandlingar och sjukgymnastiktimmar, och än är jag inte helt bra.
Så kom sommaren 2007 och det var tänkt att jag snart skulle börja gymnasiet. Jag hade bestämt mig för att jag ville gå Estetiska programmet. Planerna ändrades i.o.m att jag blev erbjuden att gå en termins heltidsutbildning i folklig dans i Dalarna. Det fantastiska erbjudandet kunde jag bara inte motstå! Jag frånsade mig min plats på gymnasiet och började åter jobba på teatern den hösten. Jag kombinerade det jobbet med praktik på stadens bibliotek. Under våren 2008 gick jag dansutbildningen, vilken var fantastiskt rolig.

Hösten 2008 började jag till slut på gymnasiet. Jag trivdes i min klass och hade bra lärare. Jag har alltid haft lätt för mig i skolan och hade inga problem nu heller. Inte helt sällan fick jag extrauppgifter för att bli stimulerad. Jag trivdes bra helt enkelt.
Våren 2009 började helvetet....

fortsättning följer ......